Jag läser in folk väldigt snabbt. Redan de första minuterna av det första mötet så har jag bildat mig en uppfattning om vilken roll den personen kommer spela i mitt liv. I vissa fall ändrar jag den uppfattningen, men i många fall så får jag inte den naturliga äkta känslan av vår vänskap som jag hade fått om jag hade fallit för personen direkt.

Det är alltid farligt att lämna ut sig till människor för fort. Jag släpper in folk i mitt hjärta utan att tveka en enda gång. Alla människor är inte snälla. Alla människor är inte vänligt sinnade. Alla människor är inte menade för varandra.

Det är en lång process att lära känna nya människor. Jag hoppar gärna över den processen, för jag har en konstant önskan om att vara ett positivt tillskott i allas liv. När folk mår dåligt så ska jag hela. När folk är ledsna så ska jag trösta. Inte alla vill ha min hjälp. Jag har svårt att förstå det.

Jag har idag bestämt mig för ett av mina mål under 2012 är att inte finnas för folk som inte önskar min närvaro, inte lägga energi på människor som vill sluta sig inom sig själva. Jag ska inte längre ge av mig själv till folk som inte förtjänar det.

Det är mitt mål.

Kategori Åsikt, Livet

Relaterade sökord: människor, ställa upp, vänskap